Friday, December 4, 2009
Reflektioner.
Icke-linjärt berättande
Vår grupp valde att arbeta med “Romeo och Julia”. Vi valde den för att den dramaturgiskt är uppbyggd på att klassiskt sätt och därför tänkte vi att den skulle vara enkel att göra icke-linjär.
Jag tänker att upplevelsen blir annorlunda mycket för att användaren inte får riktigt det som förväntas. Överraskningsmomenten blir fler och då kan upplevelsen säkert blir starkare, men jag tänker också att den kan försvagas om användaren upplever att den inte hänger med. Linjärt berättande är ju på något vis det mest logiska för oss. En av våra föreläsare sa vid utbildningens början att vi ofta börjar berätta historier icke-linjärt, man berättar kanske till exempel att man känner sig väldigt arg över något, men då måste man backa några steg och berätta vad som har lett till ilskan. Därför är det också svårt att skriva nyhetsartiklar, där det viktigaste ska komma först i ingressen, och inte bakgrunden till vad som har hänt.
Drivkraften är väl just överraskningsmomenten, att vi plötsligt får något som vi inte alls har förväntat oss. Jag tänker att det är mer riskabelt att berätta en historia icke-linjärt. Om man ser på mainstreamfilmer är ju i princip alla berättade linjärt, och det beror väl på att det är det som är enklast att ta till sig.
Inlämningsuppgift 1 - beskrivning.
Den andra uppgiften var att göra en så kallad shape-tween. Precis som det låte rpå namnet innebär det att man ändrar form på något. Det kan t.ex. Vara att man utgår från en liten punkt som sedan gradvis ändras (t.ex. Växer) och blir till en större form.
Sedan skulle vi göra en bitmapssekvens. Då tog vi ett foto som vi öppnade i bildprogrammet Photoshop. Då kunde man använda en funktion som gör att man kan “dra” i fotografiet och göra så att det ser lite sådär roligt ut. Sedan tog vi in bilden i Flash och gjorde så att ändringarna blev till en rörelse.
Vi gjorde också ett bildspel med hjälp av intoningar och uttoningar.
Det roligaste vi gjorde var något som hette läppsynk. Då animerade vi t.ex. En gubbe, lade till ett ljus, och formade gubbens mun så att det såg ut som att den pratade.
Wednesday, November 11, 2009
Triangelmodellen – the Honululu Advertiser
Varför?
Det framgår bara att the Honululu advertiser är avsändaren och därför är det svårt att förstå det exakta syftet. Om avsändaren hade varit till exempel motsvarigheten till Vägverket hade ju intentionerna varit tydliga, men eftersom det är en dagstidning så förstår jag inte riktigt vad de vill uppnå med informationen. Jag kan gissa att någon intresseorganisation ligger bakom från början (sidan är ju ett resultat av en artikelserie som the Honululu advertiser gjorde).
Vad?
Sidan innehåller en Flashproduktionen i sidans Head (som skildrar några personers öden, i bilder, text och ljud. Artiklar som tidningen har skrivit i ämnet, fotografier, statistik, en interaktiv karta och ett quiz där användarna kan testa sina egna trafiksäkerhetskunskaper.
Hur?
Det första man lägger märke till när man besöker sidan är Flashproduktionen som ligger i sidhuvudet. Den är gjord med ljud, fotografier och text. Teniken är enkel och produktionen är inte alls interaktiv (jag som användare kan inte ens välja att stoppa filmen). För övrigt är sidan enkelt upplagd med länkar till de olika artiklarna och också till kartan, quizzet och databasen med statistik.
Vem?
Läsarna till tidningen är målgruppen, och hur den målgruppen ser ut vet jag inte riktigt. Förmodligen en vuxen målgrupp.
Medium, modalitet och kanal
Sidan är ett exempel på multimedia. Elsom-Cook definierar multimedia som något som ännu inte har “ett kanalövergripande tolkningsspråk”, alltså att vi tolkar varje kanal för sig. De kanaler som används är foto och text (visuella kanaler) och ljud (audiell kanal).
Monday, November 9, 2009
Flash-start
Friday, October 23, 2009
Länk
Tuesday, October 13, 2009
Tre relevanta frågor.
1. Vilka delar måste alltid finnas med i en html-kod?
När det nu för tiden finns så många olika sätt att se en webbsida på, till exempel i dator och mobiltelefon, kan det ju bara bra att veta vad man kan tänka på när man anpassar en webbsida till en mobiltelefon.
2. Vilka olika saker kan man tänka på när man gör om en webbsida till mobilformat?
Det är inte kul att validera. Man vill hoppa över det. Därför kan det vara bra att påminna sig själv om varför det är viktigt att ta sig igenom detta sista steg.
3. Varför validera?
Tuesday, September 29, 2009
Ny kurs - ny förvirring.
Senast jag gjorde en hemsida var 1998 och den bestod av: om mig, musik, e-post. Mina förväntningar på den här kursen är att jag ska kunna göra det igen, men att det ser ut att vara från 2000-talet.
Vi hörs.